Archives For venla

Sju glada killar efter andra raka Jukolasegern. Foto: Markus Lang

Som nog ingen har missat så lyckades klubbens herrlöpare för en dryg vecka sedan att försvara Jukolasegern från 2019. Förstalaget som ställde upp för att försvara titeln var precis det samma som förra gången om än i lite annan löpordning. Nedan kommer några kommentarer från löparna själva. Hur de upplevde sina sträckor, hur de hanterade lagets lite knackiga inledning och givetvis vägen fram till den heroiska upphämtningen som resulterade i klubbens andra Jukolaseger.

Första sträckans Anton Sjökvist:

Jag låg i rätt grupp i början av sträckan mot förstakontrollen. Men gjorde det som man absolut inte får göra på förstasträckor: litade på mig själv i stället för klungan. Jag tyckte att klungan drog väl långt åt höger och vek därför av till vänster, utan att fråga mig själv 10 gånger om jag hade rätt. Jag sprang därefter 400m (med dålig riktning) genom ett grönt helvete där jag inte klarade av att få kartkontakt. Läste till slut in mig vid fel gaffel, och sprang sen till min kontroll. Trodde inte att misstaget var större än 2-3 min, så höll mig ganska lugn och började metodiskt springa om folk. Fick sedan studera ett stort antal finska klubbdräkter som jag aldrig tidigare sett. Sprang ganska bra länge, även om det gick extremt sakta i kön genom alla grönområden. Så det blev lite intervallbetonad löpning. Därefter släppte jag kartkontakten lite för mycket tillsammans med Kåre och gjord en stor bom där vi var tvungna att backa långt för att läsa in oss. En stressbom på nästa kontroll var inte heller bra. Därefter sprang jag ok igen, och passerade samma ryggar som jag sprungit om tidigare. In mot sistakontrollen kollade jag klockan och såg att jag låg ca 6 minuter över stipulerad löptid. Fick därför en chock när jag hörde att jag var 11 minuter efter. Sprang i mål och växlade och kunder därefter konstatera att tävlingen var körd och att jag hade förstört allt.

*Anton växlade på plats 85 (+11:18)

Lysmasken ringlar iväg in i Jukolaskogen.

Andra sträckans Henrik Johannesson:

Det blev en lång väntan i växelfållan innan jag fick ge mig ut på min andrasträcka. Givet förutsättningarna mitt fokus enbart på att stoppa blödningen och leverera ett riktigt stabilt lopp för att i sin tur ge Olle ett inspirerande läge med positiv trend. Sagt och gjort fick jag de flesta av mina kontroller väldigt bra och kroppen svarade även den väldigt bra. Trots några bommar höll jag mig lugn och lyckades uppfylla målet med sträckan. Är sjukt stolt över grabbarna och vår prestation. Det är en ynnest att få vara en del av ett sådant här lag. Ledare, löpare och supporters inkluderat.

*Henrik vann sin sträcka och växlade som 38a (+8:09)

Tredje sträckans Olle Kalered:

Efter den något dystra inledningen till första radion måste jag erkänna att Jukola kändes ganska kört. Efter att Henke påbörjat återupphämtningen så lämnade han över kartan till mig i ett inspirerande utgångsläge. Jag hade inte så bra koll på hur långt det var framåt och vilka löpare som startat före. Jag inledde loppet stabilt med bra flyt in till kontrollerna. Efter några kontroller började jag se att de flesta runt omkring mig sprang med nummerlappsvästar (de ca 30 lag som är utvalda som favoriter och springer med GPS får en speciell nummerlappsväst) då började jag inse att vi i varje fall började vara på en någorlunda respektabel placering. Ungefär här gick jag på dagens första bom på cirka en minut då jag vände strax innan min kontroll och vek av till den andra gaffeln som alla andra runt omkring mig tycks ha haft. Efter detta lilla missöde gav jag mig ensam ut på sträckan mot 10e kontrollen som gjorde mig livrädd då den såg extremt diffus ut. Som tur var så skymtade jag en klunga strax framför som jag snabbt lyckades springa ifatt. Till min stora glädje såg jag att det var min enda orienteringsidol, Daniel Hubmann, som ledde klungan. Väl inne i klungan insåg jag rätt snart att jag var rätt stark då jag fick gå upp och höja farten. Så här i efterhand vill jag påstå att jag sedan hade tur att jag ledde klungan på en 10s bom så jag kom in sist till en kontroll. Där stannade plötsligt klungan upp, jag funderade på om de inväntade mig och att jag åter igen skulle återta kommandot. Men då får jag se Hubmann lägga ner kartan på marken och gå ner på knä för att studera den. När jag väl började veckla upp min karta och aldrig hittade slutet på den kommande långsträckan insåg jag att det han gjorde var enda möjligheten för att få en översikt av den 5.4km långa långsträckan som väntade oss så jag lade sonika ner min karta på marken och slog mig ner på knä bredvid honom. Jag ska väl erkänna att jag aldrig hittade något bra vägval utan kände mig rätt nöjd med att hänga på klungan när den gav sig av. Drygt 28 minuter senare stämplade vi vid nästa kontroll. Härifrån var det kort kvar till mål. Tyvärr gjorde jag återigen en minuts misstag på sista gafflingskontrollen (slarv!). När jag kom in på upploppet och hörde speakern prata om sekunder i stället för minuter och pratade om att lagen som gick i mål nu låg på andra plats trodde jag knappt mina öron.

Den 5.4km långa sträckan från tredjesträckan

*Olle vann sin sträcka och växlade som 8a (+2:00)

Fjärde sträckans Jesper Svensk:

Efter en strulig vecka med lårkaka på KM kändes det äntligen bra lagom till start. Henke och Olle hade tagit oss in i stafetten igen och jag kunde inleda mitt lopp med handbromsen i. Plockade ettan och tvåan kontrollerat. På väg mot trean slog jag i lampan så den föll av och sladden ryctes ur. Fick vända om och hämta huvudställningen och sedan försöka få i sladden och få på den på huvudet igen. Efter det flöt det på bra, jag plockade mina kontroller och såg att jag passerade några lag, men hade ingen aning om hur jag låg till. På en långsträcka på slutet valde jag att köra rakt på, tappade lite på det och kom sen ihop med Ravinen som jag sprang med sista kontrollerna in mot mål. På upploppet hör jag ”du kan bli historisk” och förstår då att jag är först, eftersom Stora Tuna aldrig tidigare växlat först(!?) på Jukola. Det var otroligt skönt att göra ett riktigt bra lopp och ta laget dit vi vill vara i stafetten.

*Jesper vann även han sin sträcka och växlade först (-0:08)

Jesper levererade fin nattorientering, vid kontroll 9 var Stora Tuna för första gången i tät på stafetten.

Femte sträckans Joakim Svensk:

Fick ett perfekt utgångsläge, nästan helt själv i tät. Taktiken blev då att springa säkert och vara extremt noggrann. Jag hade dessutom hört från sträckorna innan att det var riktigt svår natt-ol. I stort sett höll planen hela vägen. Lugnt och säkert in mot kontrollerna och läste kartan väldigt mycket. På en långsträcka över myrar på slutet gjorde jag dock ett misstag med riktningen, tappade ca en minut och två andra lag kom ikapp. Kändes ändå bra att kunna hålla ihop det in till växling och avrunda nattsträckorna genom att skicka ut Viktor i tätgruppen.

*Joakim växlade som 3a (+0:03)

Sjätte sträckans Viktor Svensk:

Viktor i ledning på väg mot växling på str 6.

Jag inledde lite avvaktande i rygg på Tampereen Pyrintö men vid andra kontrollen tyckte jag att jag såg IFK Göteborgs löpare framför mig och tänkte, helvete, för jag visste att Emil väldigt gärna hade lite lucka till IFKs slutman. Härifrån satte jag därför full fart och tryckte på hela vägen in i mål utan några större misstag. Det visade sig sen efteråt att det var Helsingin Suunnistajat jag sett framför mig och inte IFK.

*Viktor växlade först (-2:04)

Sjunde sträckans Emil Svensk:

Efter att mina 6 kamrater på sträckorna innan serverat ett utgångsläge i de närmaste perfekt. Så var det bara för mig att gå ut och göra ett solitt o-tekniskt arbete och göra de så svårt som möjligt för de jagande lagen att ta i kapp. Men redan efter startpunkten slarvade jag med kompassen och gled i väg på fel ”jukola-stig”, ett misstag som kostade ca 40sek och ett lite mer stressat beteende några minuter innan jag återvände till ett lugnt och solitt arbete igen. Det lugna och metodiska arbetet fortsatte och utan att se eller förstå hur nära den jagande Kasper Fosser i IFK Göteborg verkligen var. Jag genomförde sedan resten av loppet på ett lugnt och stabilt sätt, att sedan göra ett omotiverat och slarvigt misstag med mindre än 5min kvar till mål var kanske inte planerat… Men blir tacksam och lättad, när jag efter en dryg minut ser kodsiffran på kontrollen och att den stämmer överens med min och samtidigt inser att banans sista svåra kontroll är i hamn. Att sedan kunna surfa i ett ganska behagligt tempo sista minuterna in mot arenan och mötas av kamraterna i gult och svart börjar bli en ganska så skön vana på Jukola.

Efter en nervös väntan kunde äntligen de andra i laget välkomna Emil in på arenan. Foto: Markus Lang
En kort film från målgången.

För klubbens andralag slutade tyvärr tävlingen med en förarglig felstämpling efter mestadels goda insatser av, i tur och ordning, Anton Forsberg, Erik Liljequist, Erik Blomgren, Henrik Petrisi, Staffan Eriksson, Markus Lang och Jonas Carlsson.

I Venlakavlen så presterade damerna på en väldig hög nivå och trots avsaknaden av Tove som tyvärr tvingades lämna återbud så lyckades de förbättra sin fjolårsplacering (förfjol) med två platser genom att bli elva. I laget sprang Magdalena Olsson, Maja Mörth, Tilda Östberg och Marie Olaussen. Andralaget bestående av Sanna Skog (Kils OK), Amanda Holmgren, Ronja Hugg och Rebecka Heinrup slutade på en 42a plats efter fyra bra lopp.

Länk till kartor/gps: https://www.tulospalvelu.fi/gps/

Länk till resultat: https://online.jukola.com/tulokset/se/